Idag har varit en lugn fin dag också. Jag har varit hemma mamman som matat höns, kalkoner och förberett mat till oss människor. Dock börjar kalkonerna bli lite läskiga då man måste sticka ner handen och ta upp mathinken eller vattenhinken. De har liksom blivit så närgångna och de är stora. Första gången min lilla rädsla kommer in för höns och kalkoner här. Dock är det nog rätt lugnt för de ska bli julpresenter till släkt och vänner och vi ska väl äta en också. Så det är inte jättelång tid kvar jag behöver mata dem.
Juan har inte ställt om sig efter klockan ännu dock. Hon vaknar jättetidigt, det gör ju inte mig så mycket men de andra. Och eftersom hon vaknar tidigt betyder det att hon blir trött tidigt. Och när hon är trött blir allt så mycket svårare för henne... Hon kommer nog in i rätt tid snart.
Idag blev jag klippt och för första gången av en frisör som kommer hem till huset. Smidigt, men jag gillar nog bättre att gå till en frisör. Hon kortade upp min korta sida som hade blivit väldigt lång och jag är väl nöjd ännu. Märks hur håret vill bli när jag fixar det. 10e fattigare och det är väldigt billigt måste jag säga. Dock gick det väldigt fort för henne att klippa och hon tog typ inget på den långa sidan. Får försöka hinna med ett frisörbesök över jul om det är möjligt.
Sedan blev det att hämta upp Harriet och hennes vänner efter att de varit i Ballincollig idag. Det hade redan blivit mörkt och jag skulle köra hem en kompis till henne som jag aldrig kört hem och det var en ny väg. Helt plötsligt försvinner vägen framför mig typ, det var så brant nerför så man känner pirret i magen ni vet. Alltid lite småläskigt att köra nya vägar i mörkret men det går bra bara man tar det försiktigt. Och eftersom man inte behöver tänka på älg och rådjur här så går det prima :)
Det är redan torsdag och det innebär fredag imorgon igen! Dock ska jag inte göra något imorgon kväll för på lördag drar jag och Johanna till Kinsale. Tänkte börja handla julklappar så hoppas jag får mycket handlat. Längtar till jul att få komma hem och mysa. Längtar efter min familj samtidigt som jag inte längtar efter dem, tror dock inte de längtar efter mig... Jag undrar hur många gånger man kan bli besviken? Dock är ens familj alltid ens familj och de ska ju finnas där för en, men tvekan blir större efter alla besvikelser tyvärr....
Ha det bäst!
Possposs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar